... på samma dag, med strålande sommarväder - kan det bli bättre? Jag trodde väl knappast att vi skulle ha samma tur med vädret i år igen, men det hade vi!! Härligt var det att få träffa alla syskon samtidigt - vilket inte har hänt på många år - och en massa gulliga syskonbarn och deras barn... och allt detta på min födelsedag:-)

Ja, nu har man alltså blivit "halvhundra", som mitt barnbarn Vide kallar det - det gör ju förstås att man känner sig mycket piggare;-) Men allvarligt talat, så nog känner man av åldern både här och där, särskilt i lederna, som protesterar vilt emellanåt! Det är tur man har hundarna, så man får komma ut och röra på sig, annars skulle man väl stelna till helt och hållet;-)

... höll jag på att säga - men, nästa hund till veterinären, skulle det vara. Idag var jag till vet. med Soleil som har urinvägsinflammation - 10 dagars penicillinkur för henne blev det. Själva veterinärbesöket var stenkul, tyckte hon, och charmade vet. ordentligt med sin oerhörda glädje:-)

Jag måste säga att jag är väldigt imponerad av den här lilla tjejens mentalitet, jag trodde knappast att jag skulle ha en sådan tur att få en whippa med ett sånt här kanonpsyke! Absolut allt i hela världen är kul, enligt henne - utom möjligen kloklippningen, där hon faktiskt är lite sjåpig. Men annars backar hon inte för nåt, det är fullt krut hela tiden och hon är superglad jämt!

Här är en bild som jag tog häromkvällen, Soleil får syn på att Spurten ligger och rullar sig och det är ju bara hur kul som helst...

Här är Spurten i en vacker solnedgång... och den som kommer farande bakom henne är Gimmie;-)

Ungefär så här ser det ut på våra promenader - här är fyra av fem på samma bild...

Idag har jag tränat apportering med Speed, det blev både linjetag och markeringar och han var jätteduktig:-) Han har jättefina apporteringar och är väldigt fokuserad på det han ska göra när det är dags att jobba, däremot - innan och efter - är han fortfarande väldigt valpig; flamsig och hoppig. Men det löser sig nog med tiden, och jag är väldigt glad åt att han är tyst och inte visar några tecken på stress. Han är ju en väldigt cool hund, men det är klart han blir ivrig när han ska få göra något kul, nåt annat vore väl konstigt;-)

Vi tränade lite stadga också, dvs han fick sitta stilla mellan Spurten och Boogie medan jag kastade dummies omkring dem. Det var han också duktig på, han försökte inte ens resa sig en enda gång.

Grattis säger vi idag till syster Mai och hennes vackra Silver, Ch Adagio Greatest Love of All, som blev 2:a bästa hane av 35 whippethannar på vinthundsutställning i Skåne idag!!

Bilden tillhör Mai Fernqvist

... ser ut att läka rätt bra, idag (5 dagar efter klobrottet) ser tassen ut så här...

Jag kan tala om att lilla damen är grundligt trött på att gå i koppel nu;-) Igår kväll fick hon springa lös en liten stund, men jag fick snart koppla henne igen eftersom hon for runt som en jäkla galning! Det underliga med det här är att hon inte har haltat en enda gång... det tycker jag faktiskt är rätt så konstigt! Hon borde ju rimligtvis haft ont, åtminstone i början, men tydligen inte. Fast hon är en ovanligt tålig brud... om det inte gäller att gå i koppel förstås, det har hon inget tålamod med;-)

Här har Soleil bänkat sig på en av de bästa platserna...

... hos Gimmie är man nämligen trygg! (Jag förvånas över hur lika Gimmie och Speed är när jag ser den här bilden, det skulle precis lika gärna ha varit Speed som ligger där!)

En annan favvoplats är förstås hos husse i soffan, då sover man skönt... eller passar på att nagga honom i skägget;-) Här var hon visst på väg in under tröjan...

... och här kommer några av dagens bilder...

Igår kväll tog jag de här bilderna på Soleil...

Om det är någon som undrar så håller jag inte på och "ställer upp" hundarna, jag försöker bara knäppa när jag tycker de står hyfsat - ibland blir det bra, och ibland (oftast) inte, kanske mest beroende på att jag har hunden i den ena handen och kameran i den andra;-) Jakten på "den perfekta bilden" fortsätter...

... är Gimmie idag. När vi var ute på skogspromenaden igår kväll skadade hon sig rejält, men det var svårt att se hur det såg ut eftersom blodet formligen forsade. När vi kom hem fick Micke hålla henne under vattenkranen så vi fick kolla närmare, och då såg vi att hela klon pekade helt åt h-e och att det såg inte alls såg bra ut. Vi gjorde rent så gott vi kunde och så åkte vi till veterinär i morse. När vi kom in tittade vet. på klon, tog tag i den med mellan tummen och pekfingret och drog loss den... den satt bara kvar i en skinnflik! Världens snabbaste "operation", haha!!

Det visade sig att det inte var bara klon som var av, utan hela klobenet - en benbrott alltså. Men Gimmie är ju en helt otrolig hund, hon har inte sagt ett pip på hela tiden och inte ens haltat! Nu är hon bandagerad och får penicillin, det ska hon äta i 8 dagar.

Veterinären, som jag aldrig träffat förut, blev helt överförtjust i Gimmie. Hon tyckte hon var såå fin, liten och nätt och helt otrolig att ha att göra med, och det är hon ju! Under tiden som vi pratade, kom det fram att hon har Shelties som hon jobbar med och som jag ska få träffa! Gud, vad roligt - jag som nästan hade gett upp hoppet om att hitta en riktigt bra Sheltie (inte nu, utan längre fram!) kan få bra tips av henne, som är insatt i rasen och har flera med bra mentalitet själv.

Jag har ju bestämt mig för att jag ska ha Sheltie så småningom, bara jag kan hitta riktigt bra linjer med stabil mentalitet och en uppfödare som prioriterar just mentaliteten före allt annat. Jag vill ha hundar som jag kan men inte måste jobba med, och som är öppna och glada - och som uppfödare tror jag faktiskt att jag kan göra en insats för just Sheltien.

Från det ena till det andra - jäklar vad nöjd jag är med mina "småglin" idag:-) När jag var ute med Boogie och Soleil i skogen passade jag på att kalla in Soleil flera gånger, och jäklar vilken hejdundrande fart hon kom med - hon är så duktig, min lilla tjej!! Faktum är att just inkallningen har funkat så otroligt bra den senaste tiden, det är knappt man tror sina ögon ibland;-) Fast jag vet ju, att dyker det upp en hare... ja, då har jag nog inte en suck!

Spurten, Gimmie och Speed tog jag ut efteråt och "tränade" lite med Speed. Jag har ju gjort väldigt lite med honom, jag har nog aldrig gjort så lite med en valp som är 7 månader (idag, faktiskt!!) men jag tror faktiskt det bara har varit bra med honom. Nu märker jag att han börjar mogna och vara mer mottaglig, kan fokusera på det vi ska göra och visar en väldig intensitet i den vi gör... härligt:-) Nu tror jag att vi kan börja träna "på riktigt"!!!

Grattis alla valpar på 7-månadersdagen!!!

... som vi hade igår var jättekul, så härligt att få se några av Gimmie's och Diegos valpar igen!! Det bästa av allt, för mig som uppfödare, var att se att valparna var så lika i sättet - glada, lyhörda och samarbetsvilliga! Alla var duktiga att jobba och spontana och fina apportörer, och alla tog vilt. Här är en av bilderna på härliga Diego och fyra av hans avkommor, resten av bilderna finns i albumet!

Ni får ha lite överseende med färgerna på bilderna, min kamera gillar visst inte skarpt solljus!

Vi tillbringade ca 4 timmar i skogen, och i säkert 3,5 av dem lekte Krutov och Sally oavbrutet! Jag fattar inte att de orkade hålla igång så länge... de jobbade ju lite också, Krutov fick bl a ett spår som nog inte var alldeles lätt, men det fixade han. Jag måste nog säga att det den hunden saknar i färg, det tar han igen i arbetsförmåga - jäklar vilken duktig hund det är!! Han har en väldigt duktig husse också, som verkligen tar tillvara alla hans goda egenskaper!

Alla valparna fick som sagt prova på att apportera vilt, och det gjorde de trots att flera inte sett fågel mer än kanske någon enstaka gång. Speed är en av dem som endast apporterat fågel en gång tidigare, och det var vid ca 3 månader om jag inte minns fel. Den här gången var han lite tveksam på den första, men då skickade jag Spurten som fick sno den mitt framför näsan på honom - och sen var det minsann inga som helst tveksamheter för lille herrn;-) Han apporterade kråka, mås, skata och and med fina grepp, ingångar och avlämningar. Det gjorde de andra också, om jag inte såg helt fel;-) Alla hade fina apporteringar överlag, och var väldigt spontana - härligt!!

Något rätt intressant var en vildsvinsklöv som Dessi hade med sig. Vildsvin har ju en doft som många hundar reagerar starkt på, vissa vägrar helt och hållet att befatta sig med det och en del blir mer eller mindre skräckslagna. Nu testade vi om det var någon som skulle kunna tänkas ta den spontant... och mja, nu var ju Spurten med och trängde sig fram och snodde klöven bara sådär utan vidare, varpå Speed hängde på och bar den han också!! Nu kan jag - skam till sägandes - inte sådär på rak arm säga vilka utav de andra som tog den, men några var det nog... någon får nog rätta mig här.

Nu till valparna och hur jag uppfattade dem, jag börjar med...

Krutov (Khemosabi Double Sonic) som är en hund med en otrolig motor! Mjuk och lättstyrd och mycket fokuserad på allt som husse Staffan hittar på - en kanonhärlig hund som jag personligen tror kommer att kunna gå mycket långt! Krutov och Staffan satsar i första hand på brukset och där är det spår som gäller, ev. en tjänstehundsutbildning finns i tankarna hos husse också, vet jag. Krutov har sannerligen hamnat hos precis rätt förare och det är jag oändligt tacksam för!!

Sally (Khemosabi Double Swing) är också en lättförd hund med stor samarbetsvilja, ganska självsäker rent socialt men lyhörd och fin gentemot sin matte Therese. Sally uppfattade jag som en mycket typisk Khemosabi-tik, jag har ju haft några stycken att jämföra med;-) I mina ögon ser hon ut som en valp med stora förutsättningar för det mesta, och för Sally blir det i första hand jakten - dels praktisk jakt, men jag hoppas också att hon och hennes duktiga matte Therese kommer ut på prov så småningom!!

Spirit (Khemosabi Double Spirit) ägs ju av Dessi, som också har valparnas duktiga pappa Diego. "Spirre" uppfattade jag som en spelevink:-) I honom, liksom i Speed, är det fortfarande mycket valp! Jag vet att Dessi har tagit det lugnt med honom och inte har tränat så mycket, men trots det tyckte jag han var duktig! Fina apporteringar och härlig samarbetsvilja, det är en mycket bra förutsättning för framtiden! Dessi har bestämt sig för att börja med jaktträningen och ta tävlingslydnaden senare, och det tror jag är klokt. Dessi vet nog vad hon gör:-) För övrigt så kan jag berätta att Spirit, som var störst av valparna när de var här, är störst nu också, t o m större än pappa Diego! Nu är ju Diego visserligen en liten hanne, men ändå;-)

Valpträffen var mycket givande för mig, jag fick se att alla valparna fokuserar på arbete när det är dags för det, och kan koppla av i passivitet. Ingen av dem hetsade upp sig när någon annan skulle jobba - otroligt positivt, måste jag säga!! Det stärker mig också i mitt val att använda Diego till Boogie vid nästa löp, för även om Gimmie är väldigt cool så är det med all säkerhet även Diego som har stått för en stor del av den goda förmågan att koppla av. Jag fick också se att alla har duktiga och engagerade förare, som behandlar sina valpar på ett mycket positivt och trevligt sätt:-)

Oj, vad glad jag är att jag har fått träffa valparna och deras gulliga ägare! Jag skulle förstås allra helst velat ha alla här, men jag förstår att Jessicah inte kunde komma med Iver fast hon så gärna ville! Jag hade ju ändå lyckan att få träffa dem för några veckor sedan och vet därför att även Iver är en kanonvalp med stora förutsättningar - och med en sådan matte kan det inte bli annat än bra!!

Tusen tack till alla valpköpare som är så gulliga och håller kontakt med mig! Vi vet ju alla att det bara är en av valpköparna i den här kullen som har "spårat ur" och betett sig på ett mycket märkligt sätt, och som uppfödare tycker jag det förstås att det är väldigt tråkigt att inte få veta vad som händer med valpen. Men - till all lycka så har jag er andra, som jobbar så fint med era hundar och uppskattar och tar till vara deras fina egenskaper - NI ÄR GULD VÄRDA!!!

... om allt möjligt, blir det idag. Först ett par bilder, Speed och Gimmie får börja...

Lite mysko färger blev det på den bilden... Speed är ju faktiskt mörkare än Gimmie i verkligheten. Hmm... fel inställning, eller möjligen skit bakom kameran;-) Hursomhelst, man ser att dom är rätt lika, mor och son, och Speed är faktiskt också en kopia av sin pappa Diego!

Och så Soleil, som gärna tyr sig till Gimmie när hon ska vila...

... fast för det mesta ligger hon faktiskt på Gimmie:-)

Då var det dags för ditten och datten då. Får väl börja med att tala om att Gimmie är i höglöp, och kommer därför inte att kunna vara med på valpträffen imorgon. Synd, men vad ska man göra? Det blir ju i alla fall 3 unga 7-månaders hanhundar och pappa Diego (och Sally kommer också)... jag har en känsla av att det kan bli lite vimsigt om jag kommer dragande med en höglöpande tik. Speed bryr sig inte alls, han har nog inte riktigt fattat det där med löp än, men jag vet inte riktigt hur hans brorsor reagerar. Å, vad det ska bli roligt att träffa alla!

Jag fick alldeles nyss veta att Diego har skadat sig och är sydd i ansiktet, han skar sig på något underligt sätt under ett vattensök i tisdags. Han mår dock bra, men är kanske inte så jättesnygg just nu...

För någon vecka sedan krockade Soleil och Boogie i full fart och Soleil fick sig en rejäl smäll på vänster bak. Hon haltade rätt rejält en stund, men ömmade inte när jag kände igenom henne och hämtade sig snabbt, tack och lov. Ett par dagar senare var det dags för Speed att smälla in i ett träd under lek med Soleil, även han haltade rätt ordentligt bak men det gick strax över.

Någon dag senare kräktes Speed upp en intakt strumpa tillsammans med kvällsmålet... mina tankar gick då förstås till brorsan Krutov, som fick operera bort en svald strumpa vid 3 månaders ålder (om jag inte minns fel). Vi hade ju tur då, eftersom den här strumpan kom upp som den skulle!

Ja, som ni märker så händer det både det ena och det andra... precis som det väl gör hos de flesta;-)

Dagens tips: Kolla på lite "Iver-träning" på film, som Jessicah har laddat upp idag: Jessicahs blogg  Vilken duktig liten Gurka:-) Vi kommer att sakna Iver och Jessicah i morgon!!