... och hans nya hem blir det bästa tänkbara, han ska nämligen bo hos sin 1,5 år äldre helbrorsa Krutov i Karlskoga!!  Staffan och Birgitta är så nöjda med sin Krutov, de har hela tiden sagt att de inte hade kunnat få en bättre hund... och nu får dom en till, hihi!!   De var här och hälsade på häromdagen, båda blev helt förälskade i Vispen och brorsorna kom väldigt bra överens - härligt!

"Visst ska vi ha honom matte... visst ska vi??" säger Krutov;-)

Hihi, fina Krutov har lite *harkel* GLAD svans, som man brukar kalla det, inte ovanligt i de här två kullarna efter Diego och Gimmie;-))  

Nu känns det bra för mig, som har haft ångest för Vispen och var han skulle hamna till slut - hur gärna jag än har velat ha kvar denna underbara valp så skulle det inte fungera. Han skulle troligen bara bli ännu en i raden av alla hundar som jag skulle ha dåligt samvete för, och så ska det förstås inte vara. Men nu blir det bra, och det är jag så glad för - Vispen kan inte få det bättre!!            

Inte för hundarna, men kanske för barnbarnen? Häromdagen var Martina och jag iväg och badade med barn och hundar - ja, Martina o jag badade inte, men det gjorde de övriga desto mer;-)

Jag fick en rätt så kul sekvens på Vide när han hoppar i plurret...

... och här är söta Tuvali i vågorna - vilka fina barnbarn jag har!  

Håll i er nu, för nu blir det bildbomb på hundarna, först har vi Speed...

... här fick jag både Vispen och Speed på samma bild... 

Här sitter Speed och väntar på att få hämta en apport...

  ... full fart iväg...

... och fin avlämning till matte;-))

Vispen

Lova och Vispen 

Vispen  

Lova och Vispen  

Lova och Vispen  

Lova

Speed, Vispen & Lova

Speed, Vispen & Lova

Vispen & Speed

Speed

Lova

Jag tror detta får räcka för idag, det kanske kommer mer i morgon;-)) Natti natti!!     

Idag är det exakt 2 år sedan Gimmie och Diego tillverkade "Double"kullen, det kan man läsa om HÄR   Inläggen är skrivna den 20:e, men parningen tilldrog sig sent på kvällen den 19:e augusti och kärleksparet var *harkel* lite bekväma av sig   

Tiden går i racerfart, min lilla Speed och hans syskon "fyller" 22 månader idag  

Han har blivit stor nu, min vackra pojke - fast han är ganska liten ändå;-)

Ikväll var Micke och jag ute i skogen med Gimmie, Speed och Vispen, lite bilder blev det;-)

Vispen 5 månader, Speed 22 månader och mamma Gimmie, 6 år i oktober. Visst är det svårt att tro att Vispen ska få samma färg som Gimmie när han blir stor... men så är det;-))

Vackra Gimmie

Visp-skutt;-)

Igår "fyllde" lillkillen och hans fina syskon 5 månader, minsann!! Ojojoj, vad fort tiden går - och vad dom växer, de små liven;-) 

Idag fick Vispen apportera fågel för första gången, och det gick som väntat väldigt bra! På sista bilden lämnar han av fågeln fint i min hand;-) Martina knäppte bilderna, och filmade också - tyvärr blev filmen väldigt suddig, men jag visar den ändå: Länk till film 

Vispen tyckte att fågeln var så spännande så han inte ens var intresserad av att ta emot godis;-))

Är det någon mer som vill visa bilder eller filmer på sina 5-månadersvalpar så är det bara att skicka till mig;-)

Jag har lånat en jättefin bild på vackra Solan, en fin liten norsk kille vid namn Khemosabi MJ's Smooth Criminal som blir 5 månader i morgon!

En eloge till fotografen (Eva-Liz?) som tar väldigt vackra bilder!

Här hemma händer inte så mycket, det är i alla fall bestämt att Speed inte kommer att omplaceras i nuläget, då det inte funkade rent praktiskt för den tilltänka nya matten. Jag har ju hela tiden tänkt att han ska vara kvar hos oss, men det finns tillfällen då jag känner att det kanske skulle vara bättre för honom att bo hos någon som inte har så många hundar och kan ägna mer tid och uppmärksamhet åt just honom. Han är väldigt ranglåg i den här flocken, och det kan jag också tycka är väldigt synd. Det gör att han får lite dåligt självförtroende och han känner sig nog fortfarande mycket som en "valp" här. Det är (tyvärr, måste jag säga) så här som det kan utveckla sig i en flock, inget man kan veta i förväg. Nu måste jag bara tillägga, för att undvika missförstånd, att ingen av de andra hundarna någonsin har varit dum emot honom, utan mest en känsla som jag har. Jag tror att Speed skulle "växa" mentalt om han inte hela tiden kände sig lägst i rang, helt enkelt. Jag tror också att han skulle må bättre av att befinna sig i en miljö där det är lite lugnare än här. Det är sådana här funderingar jag har, och när jag känner att något inte är riktigt bra med hundarna, då mår jag inte så bra jag heller...

... att inte dra på mig för mycket? Ja, det kan man verkligen undra! Jag får nog inse att jag nog är lite för impulsiv för mitt eget bästa ibland... eller också tror jag att jag är "Stålkvinnan";-)) De senaste veckorna har jag funderat på vad det är som gör att jag inte kan hålla mig till min "plan"  - ja, jag har faktiskt en sån, hur otroligt det än kan låta. Den planen innefattar bl a att jag inte ska ha fler än max tre stora hundar och ev. någon mindre... och vad sitter jag med här nu, jo FEM golden och en - visserligen inte så stor - men galen whippet. Det stora problemet för mig är att jag låter känslorna styra alltför mycket och inte inser mina begränsningar - det har nog alla insett för länge sen, utom jag;-)

Nu har jag grubblat och grubblat på hur jag ska göra, och jag har kommit fram till att jag måste omplacera ett par av mina hundar. Det är förstås ingenting som jag vill göra, men det är nödvändigt om alla inblandade ska må bra. Det är ju också så, att omplaceringar inte alls alltid är av ondo, jag har själv tagit emot omplaceringar och omplacerat hundar och det har gått alldeles utmärkt.

Den stora frågan är ju då förstås vilka som ska få flytta, och efter mycket grubblande och försök till logiskt tänkande (obs. inte så lätt i min lilla hjärna!) så har jag kommit fram till att det blir pojkarna som får flytta. Vispen ville jag ju ha kvar eftersom han har allt jag själv vill ha i en lovande tävlingshund, men frågan är om jag överhuvudtaget kommer ut på en tävlingsplan igen... det vet jag inte. Så han får bli tävlingshund hos någon annan, som kan och vill ta tillvara hans goda egenskaper.

Speed... ja, där är det ju väldigt svårt, eftersom han är min lilla älskling. Världens vackraste, goaste och mysigaste hund som bara lever för att vara till lags. Men han ska inte användas i avel och är i mina ögon lite för mjuk för att passa som tävlingshund. Jag har troligen redan ett riktigt bra hem åt honom, där han kommer att få all uppmärksamhet och väldigt mycket kärlek. Personen som han kommer att flytta till känner jag sedan tidigare och vet att han kommer att få det väldigt bra. Det är ju så, att om man känner att den nya ägaren och hunden passar bra ihop och kommer att få mycket glädje av varandra, då är det lättare att flytta på hundar, även om man älskar dem av hela sitt hjärta.

Idag har jag genom Eva-Liz fått röntgenresultatet på norska Khemosabi Double Sprint, HD B och AD grad C dvs. grad 1 här i Sverige. Tack för hjälpen, Eva-Liz!

... var på besök hos oss här igår, det var mycket uppskattat och väldigt trevligt!

Det blev ju en liten mini"valpträff", eftersom vi hade 4 av Gimmie's valpar här, inklusive Speed;-)

Här är fina Carma - notera tungspetsen;-))

Vilken liten sööötnöt  

Här har vi Martina som gosar med Carma, hon var väldigt skön att ta i;-) Vispen passar på att pussa lite på syrran...

Här har vi lilla vackra Lova   

Carma i full fart...

... och världens finaste Speed  

... och så försökte vi få alla att fastna på samma bild;-)

Stort tack till Mia & Carma för besöket - det måste vi göra om!!