Ja, nu är det bestämt vilken valp som ska bo hos vilken valpköpare, jag har ju grunnat ett tag på det där och idag när Sussie och Alma var här kändes det helt rätt för oss alla med de valpar jag har haft i åtanke åt dem. Sussie har jag ju träffat förut och visste att jag gillade, eftersom hon var med när Mia var här och tittade på Carma - men Alma är en ny bekantskap och även hon en jätterar person som jag gillar väldigt mycket.

Nu har alltså alla varit här utom Elisabeth, som bor i Nord-Norge, men jag är säker på att energiknippet jag har valt åt henne kommer att passa mycket bra för allt det hon vill göra med sin hund; lydnad, sök och räddningsträning. Även Elisabeth verkar vara en jättegullig människa med stora ambitioner, så jag känner mig väldigt nöjd med alla mina goa valpköpare! Här har vi Elisabeths lilla "Supra" (foto: Alma)

Nu är dessutom valparna "döpta", dvs registreringspapperen är inskickade till SKK, och så här blev det (alla med prefixet Khemosabi, förstås)...

Prepare for Action (hane) ska kallas Foppa och bo i Karlskoga hos Anna-Karin

Prepare for Magic (tik, märkt i nacken) ska kallas Piller och stanna hos mig

Prepare for Surprise (tik, märkt vänster bak) ska kallas Supra och bo i Nord-Norge hos Elisabeth

Prepare for Joy (tik, märkt på svansen) ska kallas Joy och bo i Sundsvall hos Jessica

Prepare for Miracle (tik, märkt höger bak) ska bo i Kil hos Alma

Prepare for Success (tik, märkt på ryggen) ska kallas Vinna och bo i Stockholm hos Susanne

Nu känns det som om jag har fått precis rätt köpare till varje enskild valp - det blir så bra det här:-)

Tusen tack till Sussie och Alma för att ni kom idag, det var jättetrevligt!!

Ja, det kan jag tänka mig att några av er undrar, varför jag valde just den valpen? Jag ska börja med att säga att det har varit fruktansvärt svårt att välja mellan dessa tikar, jag tycker alla verkar kanon och ena dagen har jag varit överygad om att jag ska ha en viss valp och nästa en annan - om ni bara visste hur jag har velat! Men jag måste ju bestämma mig nångång, och den minsta, lite ljusare tiken har fångat mitt öga ifrån allra första början. Hon påminner mig nämligen väldigt mycket om Spurten som liten, vilket har varit till både för- och nackdel i beslutet. Fördelen är förstås att om hon blir lik Spurten, ja då får jag en fantastisk hund - men nackdelen är att jag kanske omedvetet kommer att jämföra dem, och det är förstås väldigt orättvist. Ganska länge tänkte jag att jag inte skulle ha den här valpen av just den anledningen, för innerst inne vet jag ju att jag aldrig kan få en ny Spurt.

Piller är en valp med väldigt mycket framåtanda, precis som alla valparna i den här kullen. Hon är nyfiken på allt, är orädd och verkar har ett mycket gott självförtroende. Hon är enormt busig, vilket även Spurten var i den här åldern - den otroliga kontakten kom faktiskt lite senare. Piller är kanske inte den valpen i kullen som kommer att bli "finast", även om jag naturligtvis kommer att tycka att min egen valp är fin! Men det som faktiskt fick mig att bestämma mig är att hon i mina ögon har den där speciella utstrålningen som gör mig lycklig, hon ser så jäkla glad ut och är det också! Jag blir lycklig av henne, alltså är hon mitt lyckopiller - och dessutom hoppas jag ju att det ska bli minipiller så småningom... men jag får nog säga att där garanterar jag ingen preventiv effekt, snarare tvärtom, risken är nog att de bara blir fler och fler;-))

Jag tror att Piller blir en okomplicerad hund som kommer att passa mig, hon verkar så "självklar" och nöjd med tillvaron, och det är också något som påminner mig mycket om Spurten. Jag vet att jag ständigt tjatar om henne, men om ni hade haft en Spurt, så lovar jag att ni också skulle tjata - den hunden var magisk, och får jag en valp som bara är hälften så underbar så kommer jag att vara nöjd!

Idag kom blivande valpköparna Jessica och Mats på besök, härliga goa människor som jag trivdes väldigt bra med! En av tikarna ska flytta till dem i Sundsvall och få träna lydnad och bruks - där bor ju dessutom halvsyster Susa, så de kan också ha "släktträff" om de vill:-) Jessica har träffat Ellinor och Susa och blivit imponerad av Susas härliga attityd och arbetsvilja!

Här kommer en liten film på två av tikarna, de som är märkta på svansen och vänster bak - det här var första gången de var ute och det var vansinnigt kul, tyckte de! (Ni får försöka bortse ifrån mina töntiga kommentarer och den envisa hostan, den vill inte ge med sig).

Inget fel på sprutten på de här tjejerna heller;-)
Tusen tack till Jessica och Mats för att ni kom! 

Idag hade vi trevligt valpköparbesök, det var Anna-Karin med familj, som ska ha hanvalpen. Han ska kallas "Foppa", och det passar bra på den kaxiga killen, tycker jag!

Min egen valp - ja, jag har ju äntligen bestämt mig för den lilla "ljusa" tiken märkt i nacken - ska kallas "Piller", hon är ju mitt nya lyckopiller och för övrigt det enda i pillerväg jag kommer att behöva;-)

De här två smågrynen fick komma ut för första gången idag, och jag började filma på en gång då jag hade satt ner Piller på marken - det blev bara ett par minuter innan minnet tog slut i kameran, men busigt var det den korta stunden!

Jag är mycket nöjd med valparnas reaktion, de var lika pigga och framåt ute som inne - de här två tillhör några av de värsta huliganerna i kullen, men det är inte alltid som de är lika tuffa när de kommer ut för första gången. Men de här två for omkring som små troll på direkten;-)) De här valparna är lite yngre än vad de normalt brukar vara när jag tar ut dem för första gången, men det verkar ju gå bra ändå!

Tusen tack till gulliga Anna-Karin och hennes man (Janne?) och dotter för att de kom, Foppa kommer att få ett superhem hos dem! Anna-Karin har träffat Foppas halvbröder Krutov och Vispen mycket på träning och blivit väldigt förtjust i dem, så hon bestämde sig för att hon ville ha en egen Khemosabihund att jobba med - det gjorde hon rätt i, tycker jag;-)) Nu får Foppa inte bara brorsorna i samma stad, utan även morfar Jack, Doubleuse Teddy Bear! Dessutom får han en kullsyster hos Alma i Kil, som inte ligger så långt därifrån - de kan ju ha rena släktträffen i Karlskoga:-D

... eller, filmen kan också kallas "världen bästa moster";-) Boogie älskar valparna och har ett oändligt tålamod med dem  

... en liten snutt till;-)

Jag har blivit sjuk, inte helt oväntat eftersom Micke blev sjuk i lördags med hosta och feber. Nu är det min tur, jag försöker kurera mig men jag blir dessvärre tvungen att skjuta på ett par av besöken ifrån valpköparna. Jag hoppas jag ska vara okej på söndag, men innan dess är det nog inte troligt. Jag förstår att det känns tråkigt att behöva vänta, men å andra sidan ska vi kunna ta ut valparna nästa vecka om vädret är bra. Jag mailar till Sussie och Alma som skulle komma torsdag-fredag så får vi bestämma en ny tid!

Det blir inte mer uppdatering än så här idag, jag orkar inte. Men så fort jag orkar kommer en presentation av varje valp.

Tjenixen;-)

Pirayorna har vaknat!

17 månader gamla Khemosabi MJ's Billie Jean - "Lova" - och liten syster yster    

Debuten för Staffan och Krutov (LP1 LP2 Khemosabi Double Sonic) i lydnadsklass 3 idag resulterade i ett 1:a pris och uppflyttning till elitklass, kanonbra jobbat i ösregnet - stort Grattis till ett jätteduktigt ekipage!! Krutov var het och hade lite bråttom (hehe, inte så ovanligt för de här hundarna!) och tjyvstartade på hoppet, så där försvann 30 poäng fortare än kvickt;-) Men annars var momentet perfekt utfört och genom hela programmet var attityden på topp, och Staffan fick som vanligt massor av lovord om sin superfina hund! Härligt att höra att Krutov funkar lika bra oavsett väder och vind, det är kanon för framtida tävlingssatsningar.

På tal om satsingar, nu är det dags att söka till höstens talangtruppsläger, information om det finns här: http://www.sbk.nu/upload/04_Tavla/Lydnad/Lydnadslandslaget/Dokument/20110729Inbjudan_talang_okt.pdf

Sök nu, ni som har duktiga Khemosabihundar - bättre tillfälle till kanonbra träning och feedback finns knappast!

Här blir det ett tillägg till tävlingsrapporten för idag:

Eva-Liz och Solan (Khemosabi MJ's Smooth Criminal) debuterade i nbf spor (motsvarande appellklass spår, förmodar jag) och blev godkända, bara 3,5 poäng ifrån uppflyttning. Eva-Liz valde att avstå ifrån apporteringen eftersom Solan har problem med tandköttet och ont i munnen. Dessutom hade han otur och fick grus i ögat (igår, tror jag?) så han fick besöka veterinär och få antibiotika, så förutsättningarna var inte de bästa. Men domaren tyckte att Solan var "en mycket speciell hund" vilket jag tolkar som att han gjorde ett bra intryck;-) Grattis till Eva-Liz och Solan för ett godkänt resultat! 

Inatt hade alla valpar rymt ur valphagen - de är liksom lite nyfikna av sig och tycker nog att det är dags för vidgade vyer;-) Idag eller imorgon ska de få komma ut "i friheten" i köket och hallen, man får ta det lite pö om pö så resten av lägenheten väntar vi med ett tag. Blir världen för stor när de är så här små så kan de bli skrämda, och det vill vi ju inte! Visst får de komma in i de andra rummen också, men inte springa fritt, det blir då under övervakning och bara korta stunder.

Någonting som är rätt så lustigt med de här valparna är att sedan första dagen i valphagen, då jag lade ut tidningar att kissa på, så har de varit otroligt duktiga med det - det är sällan det händer något någon annanstans. När de vaknar tultar de direkt iväg till tidningarna och sätter sig och kissar, det är så gulligt när de fortfarande är lite sömniga och vingliga;-)

Att ha valphagen så här i köket är så bra, de vänjer sig på en gång med alla konstiga ljud och att både vi och de vuxna hundarna finns i närheten och grejar med lite av varje. När de lite senare får röra sig fritt så är de ju överallt och vänjer sig vid det vardagliga livet, de är med hela tiden, precis som de vuxna hundarna. Det brukar ligga valpar överallt och sova, så man får kolla var man sätter fötterna;-) De vänjer sig också vid att de får stanna inne medan jag går ut med de andra hundarna, så att man stänger dörren framför näsan på dem och går blir inget konstigt, det heller. Jag tror alla som har köpt valp här kan intyga att valparna har funnit sig otroligt bra (och fort!) tillrätta i sitt nya hem, och det beror på att de är vana ifrån familjeliv redan ifrån början. Jag begriper mig faktiskt inte på uppfödare som har valparna inne de första 4-5 veckorna och sedan skickar ut dem i ett hundhus eller en hundgård när de börjar bli jobbiga - visst, det är säkert väldigt praktiskt och absolut mycket lättare, men inte är det bra för valparna! När man har valparna så här som vi har det, så innebär det att det blir rörigt och ett väldigt slitage på lägenheten, men det är det värt i slutänden. Tycker jag;-)

Jag har fått låna ett par fina Susa-bilder av Ellinor, tagna under kursen i Norge - här är sötnosen;-)

Ellinor säger att Susa är jätteduktig på att spåra, hon missar sällan en pinne - det låter väldigt bra, det:-)

Och nu till valparna... och vad ska man säga? Duger det om jag säger att uppfödaren är lyrisk, tro;-) De som känner mig vet att jag har en förmåga att bli det när det känns ända in i ryggmärgen att det är kanon - och det gör det nu!

Den senaste veckan har valparna fått umgås mer med för dem "främmande" människor, allt ifrån mina barnbarn till mina syskon och vänner. Tidigare är det mest jag, Micke och Martina som har handskats med valparna, men från drygt 3 veckors ålder är det dags för nya bekantskaper.

Alla valparna är glada och jättegosiga, även med de som de inte känner sedan tidigare. Tråkigt nog verkar mitt barnbarn Vide inte tåla så här små valpar, hans ögon svullnar igen efter bara en liten stund tillsammans med valparna. Det hände när vi hade förra kullen, och nu är det likadant igen. Äldre valpar och vuxna hundar tål han dock bra, och tur är väl det!!

Alla de 8 veckorna med valparna är ju fascinerande, men roligast är det nog just nu när de börjar upptäcka världen och man ser mer och mer av deras personligheter! Nu har vi tagit ut dem en och en ifrån valphagen och satt dem i en "ny" miljö, för att se hur de agerar på egen hand. Vi börjar med att de får utforska Mickes rum, där det finns massor av konstiga saker;-) Jag är väldigt glad att se att alla valparna är väldigt nyfikna och frimodiga, ingen blir orolig av att vara ute på eget äventyr utan tycker bara det är spännande! De klättrar på allting och gör lekinviter till Mickes båtar till skor, hahaha! Så får de komma in i vardagsrummet och titta sig omkring där också, det är lika kul det - svansarna går som  små propellrar:-) Det är otroligt intressant att iakkta valparna och se hur de agerar i den här åldern, det är ett av de många glädjeämnena med att ha valpar! Nu börjar jag få klart för mig vilken valp som kan passa till vilken valpköpare, men inget är avgjort än. Jag vill se mer av hur valparna agerar när de kommer ut, vilket jag räknar med blir till nästa helg.

Någon som är helt överlycklig nu, det är Boogie - hon bara älskar valpar och skulle med glädje ha dem omkring sig, och på sig, dygnet runt! Det är nästan så man börjar gråta när man ser hur lycklig hon är, det är verkligen rörande. De får klättra på henne och göra precis vad de vill, hon bara ligger där och njuuuuter! Om jag säger att hon på en 10-gradig lyckoskala ligger på 11 när det gäller att jobba, så ligger hon på 20 när hon har valpar omkring sig. Det är verkligen ledsamt att hon inte kan få ha egna valpar - men hon, och vi, får vara glada för att hon är världens bästa moster och lektant!

Soleil älskar också valpar och är jätteduktig med dem, så vi har två glada och mycket duktiga tjejer som avlastar mamma Gimmie när det behövs. Speed däremot, han tycker att så här små valpar är ganska läskiga, så han behöver inte ha dem omkring sig om han inte vill. De letar efter mat under magen på honom, och det tycker han förstås är liiite besvärande;-)